Sök:

Sökresultat:

692 Uppsatser om Compact PCI Express - Sida 1 av 47

Datainsamlingskort med Compact PCI Express

In this thesis a prototype board for data aqcusition is designed and manufactured. The board is compliant with Compact PCI Express and it can sample an analog signal with two time interleaved ADC:s. Furthermore, the board is also equiped with one FPGA for the possibility of signal processing. The thesis also include a study for investigation what is needed for a total solution for data aqcusition, represention and managing the sampled data with LabView..

Frivilliga regleringar i den svenska byggindustrin-hur påverkar de företagen? : En studie om hur den svenska byggindustrin integrerar den frivilliga regleringen Global Compact och huruvida nyinstitutionell teori kan förklara detta fenomen

Studiens syfte är att undersöka hur företag inom den svenska byggindustrin integrerar Global Compact samt huruvida detta fenomen kan förklaras med delar av nyinstitutionell teori. Tidigare studier har påvisat svårigheter kring integreringen av frivilliga regleringar, såsom Global Compact, då de i stor utsträckning är utformade på ett övergripande och flexibelt sätt. Inom byggindustrin återfinns denna problematik, samtidigt som branschen de senaste åren gett hållbarhet ett ökat fokus. För att undersöka studiens syfte har vi gjort en fallstudie som inkluderar de tre största byggföretagen i Sverige. Resultatet visar att integreringen av Global Compact inom den svenska byggindustrin sker främst via uppförandekoder samt genom uttalade visioner och hållbarhetsaktiviteter, främst inom miljöområdet.

Svenska företag i the Global Compact : Har the Global Compact en roll på den svenska företagsmarknaden?

CSR har kommit att bli centralt i många företags strategier. Vissa akademiker hävdar att företag söker sig till intresseorganisationer som arbetar med CSR för att förbättra sitt CSR-arbete medan andra påstår att det endast är ett sätt att framhäva sitt företag i ett positivt ljus. Till skillnad från de många artiklar som skrivits om vad företag kan vinna på medlemskap i intresseorganisationer fokuserar denna uppsats istället likt Knudsen (2011) på vilka företag som har något att vinna på engagemang i intresseorganisationen The Global Compact. Undersökningen utgår från Knudsens påståenden och prövar om dessa stämmer för svenska företag, via intervjuer med fyra företag av varierande storlek. Våra resultat pekar mot att påståendena i huvudsak stämmer men att de bakomliggande orsakerna varierar när man jämför vår geografiska begränsning mot Knudsens mer globala fokus.

BP´s CSR-arbete utifrån Global Compact : - En kartläggande studie

Detta arbete har kartlagt att BP har ett CSR-arbete utifrån Global Compact?s tio principer, men med brister. Den främsta bristen gällande deras CSR-arbete är inom miljö, men företaget är klar med att företagets huvudsyfte är att hitta, utvinna och generera vinst till sina aktietagare - vilket följaktligen inte är en miljövänlig handling för ett oljeföretag. Arbetet har även jämfört det CSR står för med Global Compact´s tio principer, som utvecklades av FN 1999. Global Compact innefattar fyra områden; Mänskliga rättigheter, Arbetsrätt, Miljö samt Bekämpning av korruption.

Vem tar ansvar för mänskliga rättigheter? - En studie av Corporate Social Responsibility, mjuk reglering och Global Compact

Den statsvetenskapliga forskningen har påvisat ett ansvarsskifte från offentliga aktörer till privata. I samhällen där gränsen mellan offentligt och privat luckrats upp har frågor som tidigare riktades enbart mot offentlig sektor numera även adresserats gentemot privat sektor. Sedan 2000-talets början har frågan om vem som bör bära ansvaret för de mänskliga rättigheterna blivit viktigt på den internationella dagordningen. År 2000 lanserade FN ett initiativ om Global Compact som baseras på ?corporate social responsibility? med mjuk reglering.Denna uppsats belyser frågan kring detta ansvarsskifte utifrån de teorier som utvecklats om corporate social responsibility och mjuk reglering.

CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY : Vilken information lämnas i årsredovisningen av svenska företag?

ÄMNEVilken information om Corporate Social Responsibility lämnas i årsredovisningen av svenska företag? Hur följer företagen riktlinjerna Global Reporting Initiative och UN Global Compact? Vilka motiv kan företagen ha för att lämna information om CSR i årsredovisningen?SYFTESyftet är att rekapitulera studien ?Corporate Social Responsibility - vilken information lämnas i årsredovisningen av företagen på Stockholmsbörsens A-lista?, Göteborgs Universitet 2005, genom att kartlägga och jämföra CSR-redovisningen hos de företag från den dåvarande A- listan som idag är noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån en utarbetad checklista skall undersökas vilken information som företag lämnar samt vilka skillnader som finns mellan företag och över tiden.GENOMFÖRANDEUndersökningen bygger på kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar. Årsredovisningarna har analyserats efter en utarbetad checklista som bygger på indikatorer och principer från GRI och UN Global Compact.SLUTSATSERStudien visar att det råder stora skillnader mellan företag och den mängd CSR-information de publicerar i sin årsredovisning. Sedan 2004 har en svag ökning skett av mängden information som redovisas, denna ökning återfinns främst inom branschen industri.NYCKELORDCorporate Social Responsibility, Global Reporting Initiative, UN Global Compact, årsredovisning.

Dagvattenhantering i den täta staden

This thesis adresses the subject of stormwater management and the problematic with stormwatermanagment and landuse in the compact city. The thesis research different solutions in stormwater managment and how to implement them in the context of the compact city. And at the same time preserve and make good recreaational places and keep quality green land per capita. The thesis also analyses risks and problems that could effect the environment with focus on stormwater managment and hov to minimize these problematic factors an create a good environment. In an urban context where the water has a natrual place, and is used as a asset.

Corporate Social Responsibility och Global Compact. Med mänskliga rättigheter som norm?

Uppsatsens undersökningsområde är den världsomspännande idé eller rörelse som går under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR), företags samhälleliga ansvar. En viktig del i CSR-rörelsen är den internationella avtalskonstruktion som benämns Global Compact. Med FN som plattform har ett globalt samarbete mellan företag och intressegrupper upprättats där frågan om företags samhälleliga ansvar behandlas med hjälp av tio principer. Undersökningen har två delsyften; A) att beskriva och undersöka bolags samhälleliga ansvar enligt Global Compact, särskilt enligt principerna 1 och 2, samt B) att kritiskt pröva frågan om det ansvaret är förenligt med bolags legala vinstsyfte. Först följer en deskriptiv redogörelse av CSR och Global Compact för att visa på grunder, struktur och terminologi.

Landet lagom och dess "lagomläromedel" : Om jämställdhet och genus i grundskolans läroplaner och läromedel från olika årtionden

The purpose of this study is to examine two educational materials from different decades, to see if they have a conscious gender and equality perspective, and to see if they have followed the development society made regarding gender and equality. Even the curricula have a part in my study as I will relate them to the educational materials. Equality as a concept means briefly that women and men should have the same conditions, and gender depicts our notions of femininity and masculinity.I have chosen to do textual analyses, focusing on multimodal discourse because I analyze both text and image. I also use both quantitative and qualitative methods.My questions are: In which way do the curricula and the educational materials express equality?; In which way do the curricula and the educational materials express gender?; Do the educational materials express the fundamental values written about equality and gender in the curricula? And, if this is the case, does it mean that educational materials have followed the development of the Swedish society?The conclusion of this work is that equality and gender are presented as goals in both curricula, but the new curricula have developed that section more.

Reklameffektivitet : En studie av kampanjen SAS EuroBonus American Express Card på Arlanda flygplats

The purpose of this thesis is to examine and analyze the communication effects from the campaign SAS EuroBonus American Express Card. Our aim is to measure the advertising effectiveness of the campaign.To gather primary data we have conducted a quantitative survey at Arlanda Airport, where the campaign is mainly located. The survey included a total of 253 respondents representing the population at Arlanda Airport.Our conclusion is that there is an awareness of the presence of American Express at Arlanda. The company is clearly dominating among its competitors regarding visibility at the airport. Despite this, only a moderate degree of the travelers recognize the pictures from the campaign.

TVÄTTÄKTA ANSVAR? - En studie av Global Compacts svenska medlemsföretag.

Syftet med denna uppsats är att kasta ljus över ämnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta ämne kommer fokus att ligga på det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremål för såväl beundran som skepticism. Målet är att utröna om GC i Sverige blivit, eller är i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvätt, eller om det tvärtom är en välfungerande sammanslutning som hjälper till att sprida CSR. Frågeställning: ?Hur och vart åberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact??, ?Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact??, ?Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global Reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha på de åtaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?? Metod: För att uppfylla syftet och frågeställningarna används en kvantitativ och en kvalitativ metodel.

TVÄTTÄKTA ANSVAR? - En studie av Global Compacts svenska medlemsföretag.

Syftet med denna uppsats är att kasta ljus över ämnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta ämne kommer fokus att ligga på det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremål för såväl beundran som skepticism. Målet är att utröna om GC i Sverige blivit, eller är i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvätt, eller om det tvärtom är en välfungerande sammanslutning som hjälper till att sprida CSR. Frågeställning: ”Hur och vart åberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact?”, ”Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact?”, ”Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global Reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha på de åtaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?” Metod: För att uppfylla syftet och frågeställningarna används en kvantitativ och en kvalitativ metodel. Intervjuer har genomförts med Global Compacts svenska medlemsföretag och dessutom har hemsidor, årsredovisningar, artiklar samt litteratur inom området använts.

Avtal om rådgivning. En jämförande studie av svensk rätt och Draft Common Frame of Reference

Uppsatsens undersökningsområde är den världsomspännande idé eller rörelse som går under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR), företags samhälleliga ansvar. En viktig del i CSR-rörelsen är den internationella avtalskonstruktion som benämns Global Compact. Med FN som plattform har ett globalt samarbete mellan företag och intressegrupper upprättats där frågan om företags samhälleliga ansvar behandlas med hjälp av tio principer. Undersökningen har två delsyften; A) att beskriva och undersöka bolags samhälleliga ansvar enligt Global Compact, särskilt enligt principerna 1 och 2, samt B) att kritiskt pröva frågan om det ansvaret är förenligt med bolags legala vinstsyfte. Först följer en deskriptiv redogörelse av CSR och Global Compact för att visa på grunder, struktur och terminologi.

Vocal Free Improvisation

As a vocalist, Casey Moir wants more than to just express what is written on the page or that which the harmony allows. She wants to discover every aspect of her voice to see how she can express her musicality on a deeper, more personal level. Some of the questions that helped Casey start her journey are: Why is musical expression so important to her? Why improvise freely? What sounds can her voice make? Can she utilise these sounds in her music and how?.

Det offentliga samtalet : En argumentationsanalys av artikuleringen kring Kristianstad Arena

Essay in Political Science C by Peter Nilsson, spring 2008.Det offentliga samtalet ? en argumentationsanalys av artikuleringen kring Kristianstad ArenaTutor: Stig MontinThe purpose of this essay is to examine the public deliberation of Kristianstad Arena in the local newspaper and clarify who the actors are and what kind of arguments they express. Further I intend to find the differences between the actors and the kind of arguments they use. To fulfill the purpose I?ve used three minor questions which are; a) which actors participate in the public deliberation about Kristianstad Arena, b) Which are the arguments emerge, c) Which clear differences in the arguments is there between the actors? To find my answers I?ve examined the local paper during a period of four months.

1 Nästa sida ->